En sömnklocka som visar en halvtimme djupsömn och korta stunder REM-sömn kan se ut som ett varningstecken. Om sömnen räcker bedöms ändå av hur du fungerar på dagen, inte av minuter per sömnstadium. Hos friska vuxna minskar dessutom andelen djupsömn och REM-sömn med åldern, så en lägre siffra i 50-årsåldern än i 25-årsåldern är väntad.
Hur många timmars sömn behöver man?
Vuxna brukar behöva mellan sju och nio timmars sömn, och när man blir äldre kan det ofta räcka med sex. Så länge du känner dig pigg och fungerar bra på dagtid får du tillräckligt med sömn. Behovet varierar mellan personer och kan förändras under livet, till exempel under klimakteriet.
En dålig natt behöver du oftast inte ta igen med fler timmar i sängen. Nästa natt kan kroppen ta igen det genom att sova djupare och mer sammanhängande. En sömnlös natt är inte skadlig i sig, men den kan påverka förmågan att utföra vissa uppgifter, till exempel att köra bil.
Natten går i cykler genom fyra sömnstadier
Hjärnan sover på olika sätt under olika delar av natten. Stadierna följer på varandra i sömncykler som är ungefär 90 minuter långa, men längden varierar mellan personer. En natt rymmer oftast fem cykler. Mellan dem är det vanligt att vakna till, ofta så kort att du inte minns det.
- Insomningsfasen. Sömnen är ytlig och du vaknar lätt.
- Bassömnen. Den utgör den största delen av sömnen.
- Djupsömnen. Blir du väckt i den kan du känna dig förvirrad, och det tar tid innan du känner dig vaken.
- REM-sömnen, som också kallas drömsömn. REM står för rapid eye movement, snabba ögonrörelser. Hjärnan arbetar då aktivt på ett sätt som påminner om vakenhet, och drömmar är vanligast under REM-sömnen.
REM-sömnen är särskilt viktig för att du ska må bra känslomässigt, men alla stadierna behövs för återhämtningen. Under sömnen sjunker blodtrycket, pulsen och kroppstemperaturen, och hjärnan lagrar minnen och bearbetar nya intryck.
Djupsömnen kommer först, drömsömnen mot morgonen
I början av natten kommer du ganska snabbt ner i djupsömn. Sedan blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre. Den som kortar natten genom att ställa väckarklockan tidigare går främst miste om de långa perioderna med drömsömn.
Att vara trött när du vaknar behöver inte betyda att du har sovit för lite. Det kan också bero på att du vaknade i fel fas. Du kan förbättra sömnen genom att lägga dig och stiga upp ungefär samma tid varje dag.
Andelen djupsömn och REM-sömn minskar med åldern
En sammanställning av sömnstudier på friska människor från barndom till hög ålder visar hur sömnen förändras genom livet. Hos vuxna minskade andelen djupsömn och REM-sömn med stigande ålder, medan andelen ytlig sömn och bassömn ökade. Den totala sömntiden minskade också, liksom sömneffektiviteten, det vill säga hur stor del av tiden i sängen man faktiskt sover. Efter 60 års ålder fortsatte bara sömneffektiviteten att minska.
Mindre djupsömn och mindre REM-sömn än för 30 år sedan är därför vanligt, utan att något behöver vara fel.
Hur säkert mäter en sömnklocka djupsömn och REM-sömn?
Sömnstadierna definieras av hjärnans elektriska aktivitet, som mäts med elektroder på huvudet vid en sömnutredning. En klocka eller ring uppskattar stadierna utifrån rörelse och puls. I en jämförelse med sömnregistrering i laboratorium hos friska unga vuxna var sju konsumentmätare bra på att upptäcka sömn men ojämna på sömnstadierna.
En halvtimme djupsömn i appen är därför en uppskattning, och mönstret över flera veckor säger mer än en enskild natt. Hur utvilad du blir beror också på hur stor del av tiden i sängen du sover.
När sömnen är värd att ta upp med vården
Sök hjälp om du har besvär med sömnen som inte blir bättre trots att du har ändrat vanor. Det gäller till exempel om det natt efter natt tar minst 45 minuter att somna, om du vaknar under natten och har svårt att somna om, om du vaknar för tidigt utan att vara utsövd eller om du är trött och har svårt att hålla dig vaken på dagen.
Kontakta då en vårdcentral. Behöver du hjälp att bedöma dina besvär kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.